Men är man inte äventyrare så säg!

Jag börjar med dikten jag skrev på fejjan medan vi satt på  McDonalds i Södertälje N:

Det var en gång en bil så fin.
Den gick på kärlek och bensin.
Vi skulle hämta en diskmaskin.

Men nu känns den inte längre så fager.
Den behöver nu byta hjullager.
Så plånboken blev plötsligt jävligt mager...

Väntar på fantastiska grannen som är en ängel som hjälper oss!

Hjullagerna klappade ihop mitt på E4an. Jag fick panikattack efter mogges uppmutrande ord för ett tag sen; "ryker hjullagret så tvärstannar ju hjulet och då flyger man" ..... nämnde jag att jag är BILRÄDD??
Jag hyperventilerade där ett tag.. Ärligt alltså.

Men efter att vår fantastiska granne åkte och hyrde en trailer så är nu bilen hos mecken.. Nu skall man bara ha ett par lager så är biffen kirrad.
Tommy var lack som FAAN! Men höll iaf god min :)

Mamma är var inte ett dugg hjälpsam när vi ringde henne..
"Vår bil har dött, står i södertälje N. Kan du hjälpa?" Sa T
"Vad ska ni göra i Södertälje?" undrar mamma..
Var DET de första du undrar?? Det spelar väl inte någon som helst roll? Kvinnor! *slår sig för pannan*

Men.. nu är vi hemma.. och trailern blev mkt mkt billigare än bärgning, även om det ändå kostade en slant..